Hemma, hungrig och en smula bakfull.
Gårdagen var helt fantastisk.
Norrbaggarna har byggt en teater med en foaje rymlig som bara den. Sedan blev det bara bättre av att man fick gå på premiär med Björn och Benny.
En otroligt bra version av Mamma Mia. De sjöng på norska och alla dialoger var på norska. Några av skådespelarna hade dialekter så det kändes helt omöjligt att förstå. Tur att man kan storyn.
Tjejen som gestaltade Donna spelade i en helt egen liga. När hon brast ut i en av sina sånger så brast det för mig oxå. Det var så jävla bra att, stora och starka, Pontus börja hulka som ett barn (här är ett ypperligt tillfälle att börja tala om sig själv i tredje person - för att distansera). 
Denna 34-åriga skådespelerska knäckte Ströbaek totalt. Jo, jag sa det till henne efteråt oxå - jag tycker att man ska berätta när man tycker någon är bra… sedan kan man skita i att säga att folk är dåliga eller inte tog tag i en… Bejaka och var glad!
Rolig fest!
Det svåra var att känna igen norska kändisar. Har ingen koll på det landet eller dess celebritetiska gäster.
Vardag i en dag.>
