Ja, igÃ¥r sÃ¥ var det alltsÃ¥ dax att “hysta” iväg skutan. VÃ¥rens skuta av komik, ja, iallafall min skuta av komik. Eller vÃ¥r, alltsÃ¥ Adeels, Sandras, min och den frÃ¥nvarande Isacs skuta… Vad jag krÃ¥nglar till det.

Det gick över förväntan. Jag och Adeel var bÃ¥da övertygade om att det max skulle dyka upp 10 pers. Men närmare 90 letade sig ner till vÃ¥r lilla krypta. Vilket gjorde att stämningen blev väldigt bra. Till en början nÃ¥got ansträngt. Enormt blandad publik! Unga studenter, babbar, 40-Ã¥riga reklamare, hotellgäster i övre 50-Ã¥ren, trendiga frisörer, vilsna unga män, tatuerare, nära & kära (vilket, utan att dissa de som kom, var ovanligt fÃ¥), nysvenskar i rutiga arbetarskjortor (kanske var de nybyggare?), en tjej som hade som yrke att göra knivar, ljudnissar, kulturarbetaren och en hord komiker. Det magiska var att de enades att skratta Ã¥t Soran, Al Pitcher, Henrik Elmer och Fredrik Andersson (var och en av dem med sin egna stil…). Sandra Ilar presenterade klubben själsligen och Veckans Alireza blev en Robert De Niro. Jag och Adeel försökte konfa…

Sandra sa det bäst, efterÃ¥t, när hon slött hängde över baren: -”det kan bli bättre”, sa hon. (punkt)

Ser mycket fram emot hela våren och en massa galna upptåg. Det är iallafall skönt att vara igång.

MÖTEN!