En fantastisk föreställning. Scenograf Lundquist har verkligen gjort ett makalöst arbete.

Första kvarten, halvtimmen, skakar föreställningen lite. Men plötsligt tar Torkel Pettersson greppet om publiken och det blir som en enda lång dans. Snygga scenerier och roliga scenlösningar varvas med “på gränsen till buskis”-humor. Men alla balanserar precis på rätt sida och subtilt berättas det om döden…

Ska man gå på opera i Stockholm så ska man, som alltid, ta sig till Folkoperan!

I morgon kan man hålla tummarna, har ett roligt möte som jag hoppas ska ge mig “frukt” i en framtid. Varför inte ananas?