Rock´n roll? Nej, men schlager. Det är en helt annan känsla att sitta i arenan. Jag tror att jag föredrar att se spektaklet på TV.
Japp, vi hade rummet bredvid där de hade beslutat sig för att “trascha” ett badrum. Ja, jag sÃ¥g sÃ¥ngaren i ett dansband dricka en öl innan han gick in i bussen som tog oss till arenan. Ja, jag är och var imponerad över denna enorma “elefant” som Ã¥ker land och rike runt. Ja, jag tyckte väl inte att piloterna var nÃ¥got att hänga i en julgran. Ja, efterfesten var väl marinerad. Ja, jag förundras över hela pressapparaten som envisas hänga kvar likt en igel. Ja, det var trevligt och jag lÃ¥g först i sängen klockan 03.34 och jag hade inte orken att lägga ett inlägg för mina nattsuddare…

Absolut roligast var den flintskalliga kille som envisades att fastna pÃ¥ varje bild jag tog emot scenen. Det blir sÃ¥ mÃ¥nga frÃ¥gor. Vem är han? Vart är han pÃ¥ väg? Varför viftar han, likt ett barn, med sin ballong? Jag önskade att jag kunde svara: “Jo, sÃ¥här är det…” Men det kan jag inte.>