Taket hade ju som sagt fallit ner. Utan yttre påverkan rasade en massa putsbruk ner och spred ett damm från helvetet.
Man tänker att det skulle falla in under “vanlig hemförsäkring/villa försäkring” hos Folksam. Tydligen inte. Man ska ha “+” för att detta ska generera ersättning. Hade en läcka i en vattenledning orsakat det hela sÃ¥ hade vi fÃ¥tt pengar. Men nu, när jag berättar hur det hela helt slumpartat gÃ¥tt till sÃ¥ blir det inget. Inte konstigt att folk försöker “luras” för att fÃ¥ ut lite ersättning.

Jag är egentligen motstÃ¥ndare till allt vad försäkring heter. Tror inte pÃ¥ att man ska kunna betala bort sin egna oro över eventuella framtida katastrofer. Oftast visar det sig att försäkringen inte gäller när det, typ, är den 16 april och mÃ¥nen är sÃ¥där förvillande lik en “fullmÃ¥ne” utan att verkligen i praktiken vara det… DÃ¥ blir det ingen försäkringsutbetalning, “men vi pÃ¥ försäkringsbolaget är hemskt ledsna över att det har hänt - glöm inte betala avgiften.”…

Upptäcker plötsligt att jag glömt läkarrocken hemma…

Följ Pontus direkt i din mobiltelefon

… sÃ¥ är det skönt att bli bjuden pÃ¥ middag pÃ¥ “Kungsholmen” av goda vänner. Olof Röhlander (sveriges i särklass bäste föreläsare) med fru (är de gifta?)/sambo Anna bjöd flott… Han skriver om det själv här, med en mycket bättre bild än mig. Hur blev det sÃ¥? Jag fick iallafall glänsa med mina kunskaper om gindrinkar som GinFizz och White Lady.

Nu är jag hemma i mitt dammiga hem igen och ska försöka ägna morgondagen till att “torka” och “torka”…

Jävlar. Morgonen har bjudit på dramatik. Höll på och pula med frukost i lugnan ro. Surikaten är fast i London och jag ska få iväg alla till skolgång.

DÃ¥ hörs en jävla smäll pÃ¥ övervÃ¥ningen. Jag  tittar pÃ¥ 13-Ã¥ringen med blicken: “Vad har du nu gjort?”. Han ser oskyldig ut och jag rusar upp och möts av det här:

En hinna av byggdamm slår emot mig och jag sneglar upp i taket:

Taket har släppt! Hoppla, nu dunkar hjärtat. Tur att ynglingen inte var i rummet. Detta är en av nackdelarna att bo i gamla hus. Överraskande moment möter en i vardagen hela tiden… Nu vet jag vad jag kommer göra i helgen… Byta tak.

Sitter ute pÃ¥pälsad med min mac i knät. FÃ¥glarna kvittrar, jag tänker dels pÃ¥ att jag borde gÃ¥ in för att jag dragit pÃ¥ mig en lätt förkylning. Hypokondrikern inom mig frÃ¥gar hela tiden “om det är nu det är kört” - ska det bli denna snuva som fÃ¥r ebolan att blomma ut?

GÃ¥rdagen var verkligen underlig pÃ¥ “Malmen”. Jag konfade snällt till en början och “det nya materialet” trevade sig fram. Kände ganska snart att jag kommer bli tvungen att prova detta igen, för publiken var ingen stark värdemätare för vad som “funkar”.

Det mest underliga var ett gäng som stod längst bak i lokalen och höll om varandra, länge. När jag frÃ¥gade om de var pÃ¥rökta ropade en av kvinnorna: “Ja, knarka mera”. Detta fick mig att gÃ¥ i gÃ¥ng och de fick en liten snabb och arg föreläsning om drogers inverkan pÃ¥ samhället. Fick senare reda pÃ¥ att de tillhörde ett “kärlekskollektiv”…??? Det är underligt med sÃ¥dana människor, som har som livsuppgift att sprida kärlek, inte kan förstÃ¥ att de sprider sÃ¥ mycket mer ondska, än just kärlek, med sitt beteende…

Kvällen blev bra - lite bättre än ok.

Ikväll Ã¥ker jag med 13-Ã¥ringen och kör i Uppsala… familjegig.

Nu gäller det att tassa… För datorn spelar mig ett spratt och jag vill inte att den ska lägga av nu. Plötsligt kan web-läsaren stänga av sig och det är bara att börja om (i och för sig gÃ¥r det att spara med jämna mellanrum - men jag är mer den ivriga typen)… Man kanske skulle ägna dagen att göra en “rensning” ibland alla filer som bara ligger och skräpar.

Ikväll är jag “MC” pÃ¥ “Mitt i Smeten” pÃ¥ Hotell Malmen. Ska bli kul och se hur mÃ¥nga vänner jag har, för nu har jag tjatat i sÃ¥ mÃ¥nga veckor pÃ¥ att “folk” ska komma och supporta en bra klubb och det är faktiskt just ikväll som det är lite “upp till bevis” för alla.

“Upp till Bevis”, ja det var ett TV-program som jag gjorde en säsong av nere pÃ¥ SVT Malmö tillsammans med Ellinor Persson. Vill minnas att Sven Melander inte “fick” göra det samtidigt som han valde att göra trav pÃ¥ TV 4 - sÃ¥ de valde att ta in Ellinor som programledare och mig som nÃ¥gon sorts sidekick. Jag hade förbannat roligt under inspelningarna och kan än idag, nio Ã¥r efter, le Ã¥t vissa saker som improviserades fram och bara hände i stunden. Vad som känns lite surt är att Malmö TV gjorde en sÃ¥dan blunder när programmet var klart (ja, Sven Melander, som var med i sista programmet, gjorde inte heller ett rafflande intryck), den kan jag berätta om när vi ses pÃ¥ stan… Stanna mig dÃ¥ och frÃ¥ga mig vad jag tycker om SVT Malmö´s (gamla) ledning.

Ska försöka få något gjort.

Ibland kan man fÃ¥ för sig att klicka sig fram för att se vilka “vänförslag” de har lagt fram pÃ¥ facebook…

Och närmare 40% har jag ingen aning om vilken koppling jag har till sagda person. Visst, jag har namn-afasi och minns inte riktigt vad alla människor i min omgivning heter och detta kanske kan vara en bidragande orsak att jag inte alltid har koll. Men, som kvinnan här bredvid, varför är hon ett förslag? Hon har 8 vänner, bor tydligen i Thailand och vi har ingen gemensam vän??? Varför vill “maskinen” att jag ska bli vän med henne? Är inte det ett lite väl lÃ¥ngt steg att ta i detta sociala nätverk? Visst, jag kanske ska bidra med att “bygga broar”, men innan man börja “bygga den förbannade bron” vill man ha lite mer kött pÃ¥ benen! Av efternamnet att dömma kanske hon är “Vän” med Anja?

Sedan har det hänt att gamla, kvinnliga, klasskamrater har sagt: -”Hej! det var längesen!” och sedan blivit förvÃ¥nade att jag inte känner igen dem, trotts att de gift sig och därmed bytt efternamn och har en solig strand som profilbild. -”Det är ju jag, Maria!” (???) Mycket enklare om de heter “Flamtotronika” i förnamn… eller Emanuela (har jag sett henne i en vuxenfilm???). SÃ¥ tvistar de lärde…

Tisdag! Dag 46 för Marre Mask - snart blir jag KUNG på MAXIM!

Jag hoppas verkligen kunna vara i Oslo en fredag…

Vem vill missa “Gla-musikk”(bindestrecket gör mig förvirrad), “sang!”(utropstecknet gör det hoppfullt och det kan inte handla om skönsÃ¥ng) och ” Morsomme frekkiser”? (Skulle vilja se vilken nivÃ¥ dessa fräckisar ligger pÃ¥).

Känslan är att detta är Oslos svar pÃ¥ “Tranan” pÃ¥ söder - men ändÃ¥ inte…

Vardagen har kommit ifatt mig och det ska betalas räkningar och plockas “kattbajs” hela dagen. Ska oxÃ¥ fÃ¥ lite styrning pÃ¥ alla de andra projekten som ligger och pyr. Kanske blir det lite “Ã¥ka av” av den här dagen oxÃ¥… om jag bara lägger manken till.

SÃ¥, dÃ¥ har man debuterat i Norge. Sju minuter pÃ¥ scen och publiken, ett fullt klubb-Latter (ca 200 personer), verkade ha blivigt lite tagna pÃ¥ sängen… Sex komiker och jag kom som nummer tvÃ¥. Kanske borde ha legat efter paus… Jag hade iallafall kul och publiken gapade, komikerna skrattade och personalen (de flesta svenskar) skrattade. Och mycket riktigt kommer jag att fÃ¥ komma tillbaka i augusti.

Trött som bara den. Känner att det har varit intensiva dagar i Oslo och att det har, om jag får som jag vill, kan bli en fantastisk föreställning.

Det blir antagligen bara en dag till och jag Ã¥ker hem i morgon. Sedan fÃ¥r mina norska medarbetare arbeta pÃ¥ att fÃ¥ till det sista. Kanske Ã¥ker hit över dagen om nÃ¥gon vecka eller tvÃ¥ om pusslet inte faller pÃ¥ plats (”det blir alltid som man tänkt sig” - försöker använda Olof Röhlanders kloka “mantra” för att det just ska bli som jag vill…).

Sova.

Det börjar bli tjatigt nu. Att skriva om auditions i Norge. Men jag hoppas att det kommer falla pÃ¥ plats idag - Nangijala! Jag ser ljuset i tunneln. Det är ju hela tiden ett jävla pusslande och man mÃ¥ste se till att typerna passar ihop - a matchmaker from hell…

Ska försöka traska runt lite i staden i eftermiddag. Har inte riktigt fattat hur den är uppbyggd, hänger ihop eller … sÃ¥. SÃ¥ jag ska helt enkelt “gÃ¥ pÃ¥ tur” i Oslo. Men jag fick mig en ordentlig promenad efter det att audition var klar och jag skulle till hotellet och sedan pÃ¥ Latter (riktigt roliga norrmän och en norska sÃ¥g jag igÃ¥r). Fick helt enkelt hoppa hotellet när jag insÃ¥g att “musikansvarig” hade pekat lite galet när jag skulle promenera iväg… sÃ¥ jag gick en “omväg” direkt till Latter.

But naked ska jag inte gå ner och käka hotelfrukost, så.

5-7 minuter pÃ¥ Latter ikväll… Varför kan jag inte vara tyst?

Var som sagt helt slut igÃ¥r. Somna visserligen vid 12 - TV lockade ju först med en tysk film, för att sedan visa en “dÃ¥lig” film om en snowboardÃ¥kare och sist hitta jag en svensk dokumentär, pÃ¥ dansk TV, om “va kvinnor vill” - kvarten över midnatt släckte jag lampan. Klockan 04.52 är jag klarvaken. Känner mig helt uttorkad pga den förbannat dÃ¥liga luftkonditioneringsluften pÃ¥ hotellet. Vet inte om jag, ikväll, fÃ¥r köra “Lasse Berghagen”-tricket eller “Daniel Bingert”-tricket. Berghagen lär lägga en blöt handduk över utsuget och Bingert duschar som en tok - det är bara att välja.

Dagen som jag har framför mig innehÃ¥ller 23 “träffar”, minst. Och tanken är att jag ska kolla pÃ¥ stÃ¥ upp ikväll pÃ¥ Latter. Hade önskat att jag kunde sovit lite mer denna natt - men man kan inte fÃ¥ allt.